Ingress: FC Kalmar tog ännu ett massivt kliv på futsalkartan när klubben i början av maj bärgade ett historiskt SM‑silver i Pontuz Löfgren Arena – bara två år efter debuten i Svenska Futsalligan (SFL). Bakom medaljen döljer sig en omtumlande säsong fylld av nya ansikten, tränarrokader, samhällsaktivitet och starkt supporterstöd.
En sommar full av nya porträtt
Säsongen startade redan i juli när färska värvningar passerade min fotostudio. Att stå bakom kameran i det ögonblicket är ett särskilt privilegium: jag får höra deras första spontana tankar om staden, se hur nervositet blandas med upprymdhet – och ibland avslöja att tröjnumret de längtat efter just blivit ledigt. För flera av dem blir fotograferingen dessutom första gången de över huvud taget träffar sina nya lagkamrater; mellan backljus och softboxar förvandlas artiga handskakningar till skratt och interna skämt innan någon i klubbledningen hunnit trycka på publiceringsknappen. Kontraktet är inte alltid helt klart när slutaren klickar, men bilden jag tar blir startskottet för deras resa i vit‑svart. Den råa spontaniteten gör varje porträtt session både avslöjande och inspirerande – och är kanske det tydligaste kvittot på hur snabbt klubben fortsätter att växa.
Nadir Nishada – nytänkaren från Borås
I juni presenterades 35‑årige Nadir Nishada som ny huvudtränare. Boråsaren kom in med moderna träningsmetoder, prioriterade videoanalys och satte omedelbart hög intensitet på passen. Under hösten publicerade lokalpress dessutom en uppmärksammad artikel där både klubb och ledning beskrevs som »en potentiell fara för svensk futsal« – en formulering som först gjorde spelare och ledare rasande men som snabbt förvandlades till ren tändvätska. Ironiskt nog valde Nishada, tillsammans med en av lagets materialförvaltare, att efter nyår ta det förbjudna steget över till stadens andra SFL‑klubb. Officiellt angavs familjeskäl, men flytten tolkades av många som ett hårt slag och spelargruppen fick tillfälligt axla ännu större ansvar på träning och match. Händelsen svetsade ändå samman truppen och deras egenledda upplägg bar hela vägen till SM‑final.
Ny ordförande med filmkamera i hand
Under hösten tog Hero Eliassi över ordförandeklubban. Hon arbetar visserligen helst i bakgrunden men syns ofta vid sidlinjen med mobilen i högsta hugg och har redan bidragit med flera matchfilmer till klubbens kanaler. Det som däremot lätt passerar supportrarnas radar är allt det arbete hon gör mellan matcherna: hon sitter i möten med kommunen om halltider, koordinerar, sonderar nya partneravtal, granskar budgetposter rad för rad och är den som ser till att allt från västar till biljettsystem levereras i tid. Hennes ledarstil bygger på att sätta tydliga ramar och sedan låta ansvariga team – ekonomi, sport, marknad – äga sina områden. Resultatet märks inte genom stora utspel utan genom hur friktionsfritt matchdagarna flyter, hur snabbt sponsorpengarna omsätts i samhällsprojekt och hur smidigt spelarlogistiken fungerar. Personligen uppskattar jag en ordförande som får saker att hända utan att behöva synas överallt, en kontrast mot föreningar där klubbens frontfigur ensam försöker bära hela organisationen.
Samhällsengagemang 24/7
På sommarlovet körde herrspelarna spontana futsalpass i Oxhagen och Norrliden, delade ut frukt på Sommarkul‑lägren och gästade Kalmar Stadsfestens parasporttorg. Alla aktiviteter drog publik och stärker klubbens profil som mer än bara elitlag. Effekten märks nu tydligt på läktarna: varenda hemmamatch fylls av en växande klack av barn och ungdomar som sjunger, viftar med egenmålade banderoller och köar för autografer. A‑lagets artister Lara och Maicon, har redan blivit stora idoler på skolgårdarna – deras finter repeteras på rastplanerna från Lindsdal till Smedby. Detta ger ett tydligt kvitto på att nästa generation Kalmarfutsal redan står redo att ta över.
SM‑slutspelet: från kvartsfinal till silverfest
Andraplatsen i grundserien gav fördel i slutspelet. Efter segrar mot Hammarby och Örebro SK ställdes FC Kalmar mot Borås AIK i en dramatisk finalserie. Avgörandet föll i tredje matchen hemma inför fullsatt arena; Borås vann med 3–1 och Kalmar fick nöja sig med silvermedaljen.
Lagkapten Habib slog dock fast i en intervju med kalmarbilder.se efter prisceremonin: ”Vi är inte nöjda – vi vill ha mer.” Uttalandet speglar lagets hunger och har redan blivit ett mantra i omklädningsrummet. Utmaningen för föreningen är nu att höja ribban ännu ett snäpp: attrahera spetsvärvningar som kan komplettera Lara, Maicon och de växande ungdomstalangerna, samt förvandla varje hemmamatch till en riktig futsalfest med fullsatta läktare, tifo och familjeaktiviteter. Efter silvret 2025 vet alla konkurrenter att Kalmar kan blanda sig i guldstriden – och spelarna är fast beslutna att bevisa det kommande säsong.
Supporterkultur i utveckling
- Supporterprylar: Under hösten lanserades matchdagsförsäljning med halsdukar och mössor– en efterlängtad satsning. Varför inte en webb-butik framöver?
- Supportercorner: Varför inte ta lite tankar från andra lag. Öppna ett öppet torg i entréhallen där yngre fans kunde spela futsalkuben och träffa spelare efter match.
- Matchshow: Klubben testade dansuppvisning i pausen av SM‑final 2 – ett lyft jämfört med de återkommande ärtpåsetävlingen.
Mediagrupp in – och ut
Klubben bildade en mediagrupp i augusti som producerade en del film och reportage, men gruppen löstes oväntat upp senare under hösten. Många supportrar tror därför fortfarande att Fototjänster är officiell mediapartner – ett missförstånd som behöver redas ut inför kommande säsong. Fototjänster har i själva verket länge varit en fristående men stark supporter till föreningen: vi levererar bilder, intervjuar spelare och tränare och hjälper gärna marknadssidan när det behövs material. Samtidigt formulerar vi alltid våra frågor själva och publicerar intervjuer under eget namn, vilket gör att vi då och då lyfter kritik kring sådant som inte fungerar – eller som supportrar och spelare har påpekat för oss. Den journalistiska friheten är en förutsättning för att både hylla framgångarna och konstruktivt belysa det som kan bli bättre.
Spelare in, ut och i skuggan
Tuff konkurrens och en uttalad matchstrategi där Lara, Maicon och ytterligare ett par stjärnor nästan aldrig lämnade golvet har gjort att flera talanger fått nöja sig med korta inhopp eller spela i ungdomslaget. Det är en balansgång: kontinuitet i toppkedjan gav resultat på kort sikt – men hur länge stannar breddspelarna när deras matchtröjor förblir torra vecka efter vecka? Redan i februari ryktades det om att två egna produkter sonderade marknaden hos klubbar där konkurrensen är mindre brutal. Diskussionen om ett separat B‑lag har därför fått ny fart; ett reservlag i division 1 skulle ge matchvana åt de som knackar på dörren utan att förvandla ungdomslaget i SFL Ungdom till en parkeringsplats. För när alla som satsar helhjärtat vill spela finns ingen quick‑fix – antingen roterar man hårdare, eller så bygger man en tydlig utvecklingstrappa.
När det gäller förra årets lag så har jag från olika håll hört att många är intresserade att stanna kvar i FC Kalmar, om inte någon utländsk klubb vill signa dem. Med tanke på att pengarna i sporten är begränsade förstår man deras val.
Ungdomslaget glänser i Kosta
Trots att seriespelet för ungdomslagen bantades till färre matcher den här säsongen lyckades U17‑gänget hålla ångan uppe och bjöd på underhållning i slutspelet där de slog sig fram till semifinal. Träningsmängden har därmed blivit viktigare än någonsin och spelarna har fått erfara seniorspel i regionala futsalserier för att kompensera matchbristen. Att publiken ändå valde att resa till glasriket för att heja visar att ungdomslaget fungerar som en ren plantskola, både för sportintresse i staden och för kommande A‑lagsgenerationer: flera av dessa tonåringar kan mycket väl knacka på A‑lagets dörr redan 2025/26.
Saknaden av ett damlag
Tyvärr ekar det fortfarande tomt på damsidan i Småland. Publiken på våra matcher vittnar allt oftare om döttrar som drömmer om att ta plats på en futsalplan, men de saknar en naturlig förebild i närheten. En återstart av FC Kalmar Dam skulle därför inte bara fylla ett sportsligt vakuum utan också fungera som en plantskola – både för att väcka intresset för futsal bland flickor och för att förse A‑laget med framtida spets. Klubbens tidigare damsektion tog sig hela vägen till regionalt kval 2019 innan pandemin satte stopp; den erfarenheten finns kvar hos flera ledare som vill dra i gång verksamheten igen, men det krävs halltider, finansiering och ett långsiktigt utvecklingsprogram för att locka talangerna från fotbollens akademier. Med ett damlag skulle Kalmar bli ensam SFL‑klubb i Småland som kan erbjuda en hel väg för både pojkar och flickor – en unik position som borde prioriteras i nästa budget.
Reflektion och framtid
Personligen håller jag just nu på att utvärdera min egen arbets insats och den tid jag stänger för andra upp drag på matchdagar. På ett år har jag loggat över 300 arbetstimmar – allt från fotografering och redigering till publicering vilket innebär att jag ibland tackat nej till kommersiella uppdrag. Ekonomin måste alltså gå ihop, så jag undersöker nya möjligheter. Samtidigt vet jag att min närvaro gör skillnad både för klubbens exponering och för de unga och äldre fans som vill se sina idoler. Därför kommer jag – oavsett vilken form mitt engagemang tar – fortsätta följa laget från första parkett.